Jeffrey Lewis är musikern/serietecknaren som i början av året fick en av sina serier publicerade i New York Times. Serien handlade om det nyss avslutade 2008 och hur Jeffrey själv upplevde det. Han hade varit kär, han hade blivit lämnad och hon hade träffat en ny. Han hade haft ett jävla skitår helt enkelt. Skrivandet, ritandet och publiceringen får klassas som någon typ av egenterapi.
När Jeffrey Lewis & the junkyard så för ett par månader sedan släppte skivan EM ARE I så fortsatta han i samma redan uppkörda spår. Ett hjärta skulle lagas och Jeffrey hade hittat sitt sätt att göra det på. Låtarna är sorgsna, frågande, tokiga och faktiskt roliga. För även Jeffrey Lewis har byggt sina poplåtar på ett brustet hjärta så blir det aldrig självömkande. Han mår piss, javisst, men han är även innerst inne medveten om att det tillslut kommer att vända. Och han är också rolig och kanske till och med en optimist. Som när han sjunger om det eventuellt existerande helvetet och hur han skulle bli glad om han om han hamnade där. För då hade han ju vetat att det fanns en himmel och då skulle han bli glad för deras skull, de som hamnade i himlen. Roliga tankegångar.
Melodierna EM ARE I går inte hand i hand med texterna. Där texterna är sorgna är melodierna så där uppstudsigt indieglada. Lily Allen hade en tanke om det där. Inte om Jeffrey Lewis alltså, utan om musik där man vill säga något vettigt men ändå kan lägga på glada melodier. Hon tror att man på så sätt får fler människor att lyssna. Jag håller med henne.
Ja, jag tycker den här skivan är väldigt bra. Jag blir inte alls deppig när jag lyssnar på den. Istället infinner sig en trygghet om att löser sig hur jävligt det än känns för stunden.
Ni kan lyssna på skivan på Spotify. Eller så knackar ni på min dörr så bränner jag den åt er. Här kan ni förresten kolla in den publicerade serien:
http://measureformeasure.blogs.nytimes.com/2009/01/05/a-year-in-love-and-music/
AT LEAST OBAMA GOT ELECTED!
Och här lyssnar ni på ett av skivas allra vassaste spår:
/Ledley
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar