Jag hade läst åtta recensioner av Humbug innan skivan idag mycket efterlängtad trillade ner i brevinkastet. Efter att ha läst dessa recensioner kan man enkelt konstatera att Humbug är en skiva som delar musikfolket i två läger. I ena hörnet; de som tycker att skivan är en tråkig samling rockriff. Killarna i bandet verkar lite väl benägna att mogna, verkar de resonera. Personerna i andra sidan av rummet däremot verkar vara av åsikten att Arctic Monkeys antingen har växt upp (i positiv bemärkelse) eller bara har gjort en sund riktningsförändring.
Och vad tycker då jag? Ja, efter att på det här albumet ha valt att sammarbeta med Queen of the stoneagesnubben Joshua Homme så var jag inställd på att det här albumet skulle låta anorlunda jämfört med deras två tidigare skivor. Det gjorde mig dock inte särskild bekymrad utan snarare än mer nyfiken. För när allt kommer omkring så är det inte Arctic Monkeys sound som gör dom unika. Det är lyriken och dom tvära vädningarna som är bandets absoluta styrka. Deras signum om man så vill. Och jag tycker Alex Turners lyrik går som en röd tråd även genom Humbug. Visst, skivan är mognare, hårdare, rakare och allt det där som redan är konstaterat men det låter fortfarande väldigt bra.
Däremot, är det hits man är ute efter får man leta någon annanstans. Humbug bjuder inte på några fyrverkerier likt I bet you look good on the dancefloor eller Mardy Bum. Resultatet av det här kan mycket väl bli att den här skivan inte slår lika bra hos den breda massan. Men det är ju just det som är befrielsen med den här riktningsförändringen. Arctic Monkeys har inte gjort vad som förväntas av dom och jag måste älska dom för det.
Inte för att jag tycker att det här en perfekt platta, verkligen inte. Till exempel tycker jag bandet håller i lite väl mycket i vissa lägen. Refrängerna är inte lika utkristalliserade och nyanserna inte lika tydliga som tidigare. Trots det, albumet innehåller en drös högkvalikativa låtar med Secret Door, Cornerstone och Crying Lightning i spetsen. Och trots de nyinköpta läderjackorna, oklippta frisyrerna och bredbenta rock-poserna så känns det fortfarande som jag vet vad jag har Arctic Monkeys. Jag står kvar vid deras sida, nyfiken på vilken musikalisk stig Arctic Monkeys skall vandra inför nästa skiva.
Betyg: 8/10 Ledley´s
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar