En nagel i ögat på storebror

Vi spolar tillbaka bandet knappt ett dygn. Det är fredag runt midnatt och jag har sjunkit ner i en skön soffa på en av avenyklubbarnas uteterass. Jag reser mig upp och är på väg mot toaletten när en av klubbens vakter ber mig komma bort till honom. Yes, säger jag i frågande ton till vakten när jag är framme vid honom. Du är berusad och ska ut härifrån, säger vakten. Det tar en sekund innan han bänder upp min vänsterarmen på ryggen. Men vad händer, hinner jag tänka innan ännu en vakt kommer och tar tag i min högra arm. Vakterna drar mig sedan ut från stället och när dom väl har knuffat ut mig avslutar dom med att fråga om jag hade någon jacka med mig. Jag är helt ställd och börjar även bli jävligt irreterad. Jag frågar igen varför dom slänger ut mig och får återigen som svar att jag är för berusad. Det är skitsnack från hans sida. Jag blev insläppt en timme tidigare och hade druckit en bärs och en drink sedan dess. Jag är lugn. Den enda aktiviteten jag har ägnat mig åt är att jag har flyttat mig från ett bord till en soffa. Jag finner verkligen inte något nöja i att stå här och bli pissad på av en snubbe vars största bedrift i livet är att han har lyckats lyfta 120 kg rakt upp i luften liggandes på en bänk. Nu märker jag att klockan jag hade lånat av en kompis har gått sönder. Vakterna har pajat min polares klocka. Jag vänder mig om och frågar vakten om det möjligtvis kan vara så att dom då och då när det är lite dåligt med action på jobbet slumpvis väljer ut en kille som dom sedan slänger ut. Han verkar inte sitta inne på någon större begåvningsreserv och får inte fram något annan svar än "gå härifrån".

Två kompisar kommer ut med min jacka. Det är förjävligt. Ska vi dra till Valand, frågar den ene. Nej jag vill inte vidare. Jag är förbannad, klockan är paj och jag har betalat 140 spänn för att komma in på ett ställe där jag blivit behandlad som skit. Jag går fram och snackar med en annan vakt. Han verkar trevlig. Jag ber honom att be hans vaktpolare komma hit så jag får berätta för honom att han har gjort sönder en klocka för 1000 spänn. Han svarar att jag var våldsam och att han inte vill diskutera mer. Jag tittar på honom, kallar honom jävla pajas (kan tyckas onödigt men det kändes jävligt bra) och vänder mig om för att gå därifrån. Ett steg hinner jag ta, sedan har jag tre vakter hängandes på mig. Dom trycker upp mina armar mot ryggen och kroppen framåt. Efter diverse överläggningar och hot om fyllecell så släpper dom mig. Varför gjorde du inte bara som dom sa från början, frågade en av mina kompisar. Tack men nej tack. Man skall passa sig noga för att bara göra som folk säger till än. Du ska alltid vara kritisk granskande. Mot media, mot dom som styr landet och mot dörrvakter med våldsmonopol.

En grupp som är kritiskt granskande är Florence Valentin. Med sina samhällskritiska texter och rätt så extrema vänsteråsikter har dom gått hem hos mig (och framförallt hos min vän Sås). Florence Valentin vill väcka debatt. Sitt inte bara där med armarna i kors och acceptera vad som kommer till dig. Gå och rösta.

Här nedan: låten som handlar om dödsmisshandeln av Ricardo Campogiani 2007. Misshandeln ägde rum vid Kungsholmen i Stockholm och detta, att det skede just där, fick medierna att vakna till liv. En fruktansvärd tragedi förstås. Men varför inte samma rubriker när samma sak händer i Rinkeby? Ja, den frågan ställde sig Love Antell och skrev den här låten.



/Ledley