fredag 27 november 2009

The Airing of Grievances


Både Montana och jag har vid tidigare tillfälle vidrört vid eminenta punkbandet Titus Andronicus begåvning. Dock är inte några raders lovordande i en önskelista till nästa års P&L i närheten av det utrymme som detta störtsköna New Jersey band förtjänar.


Titus Andronicus har ett unikt vis att uttrycka sig. Och jag tycker vi låtar texterna tala för sig själva. Om ens första stund i livet:

"The first thing you see is the light.
Then, you focus on a man in a mask with a knife
as he cuts you away from everything you thought you knew about life.
Now you're in your mother's arms, wrinkled and wet.
You'll spend the rest of your life trying to hard to forget
that you met the world naked and screaming
and that's how you'll leave it."



The Airing of Grievances, som är de fyra man starka bandets debutplatta, är en samling poetiska, ångestladdade, vackra och rusande rock'n roll-låtar. En käftsmäll och ett leende på en och samma gång. Frontmannen och låtskrivaren Patrick Stickles har verkligen stora låtskrivarkvalitér.

"I was born into self-actualization, I knew exactly who I was, but I never got my chance to be young, so when you lay me inside of a coffin, bury me on the side of the hill. That's a good place to get some thinking done."



Också värt att nämna om Titus Andronicus är bandmedlemmarnas stora intresse för litteratur. Som i bandnamnet (Shakespeare) eller avslutningsspåret på plattan, Albert Camus, där en fransk nobelprismottagare i litteratur har fått ge namn åt låten.

/Ledley

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar